Varför Sverige håller på att tappa sitt klimatledarskap, och varför kommunikationen avgör allt
- Jack Jardine
- 3 days ago
- 2 min read
Sverige har länge setts som världens mest trovärdiga klimatland, men ny forskning visar att landets klimatledarskap nu försvagas. Trots att svenska folket efterfrågar skarpare åtgärder har utsläppen ökat, policyarbetet har stannat av, och viktiga beslut skjuts framåt. Samtidigt växer frustrationen över hur omställningen kommuniceras: den känns otydlig, teknokratisk och ofta helt bortkopplad från människors vardag. Som strateg inom kommunikation och omställningsfrågor ser jag ett påtagligt glapp, inte i viljan, utan i berättelsen. Om Sverige vill återta sin globala roll måste kommunikationen förändras lika mycket som politiken.
Forskning från Uppsala universitet visar att Sverige har förlorat inflytande inom internationell klimatpolitik samtidigt som nationella utsläpp har ökat. En av orsakerna är att det svenska klimatstyrningssystemet är komplext och fragmenterat, vilket försvårar snabb och sammanhängande klimatpolitik. I det vakuumet blir kommunikationen avgörande. Utan en tydlig, sammanhängande och mänsklig förklaring till varför omställningen behövs tappar allmänheten förtroendet även när de i grunden stöder klimatambitionerna.
Det som nu hotar Sveriges klimatledarskap är inte bara siffror och mål, utan berättelsen om dem. EU:s skogs- och markregler är under press, svenska klimatmål riskerar att missas, och flera rapporter visar att landet inte är på väg mot 2045-målet utan betydande nya åtgärder. Men trots detta saknas en berättelse som engagerar och mobiliserar. Det räcker inte att säga “tekniken kommer lösa det”. Människor behöver förstå hur deras liv, trygghet och ekonomi faktiskt påverkas positivt av en rättvis omställning.
Jag arbetar med tre centrala kommunikationspelare som kan hjälpa Sverige att vända trenden. För det första behövs radikal transparens: en öppen redogörelse för vad som fungerar, vad som inte gör det, och vad som måste förändras. För det andra krävs dialogbaserad kommunikation som utgår ifrån vad människor faktiskt värderar, trygghet, jobb, gemenskap, snarare än abstrakta utsläppskurvor. För det tredje måste omställningen göras till en berättelse om möjligheter, innovation och svensk stolthet i stället för en berättelse om uppoffring.
Många länder världen över lyckas bättre just för att kommunikationen bär hela omställningen. I Storbritannien och Sydkorea ser vi hur framgångsrika projekt ofta föregås av grundlig kommunikation, tydlig delaktighet och strategisk förklaring av “varför” innan man går in i “hur”. Sverige har kompetensen, forskningen och innovationskraften, men saknar just nu den kommunikativa infrastrukturen som får allting att hänga ihop.
Om Sverige ska återta sin roll som global klimatledare krävs därför mer än ny teknik och nya mål. Det krävs en ny berättelse. En berättelse som människor vill vara del av. En berättelse som gör klimatpolitiken begriplig, möjlig och mänsklig. Som kommunikationsstrateg inom klimat och samhällsförändring arbetar jag med att hjälpa organisationer, myndigheter och företag skapa just den typen av omställningskommunikation, där klimatet inte bara blir en teknisk fråga, utan en samhällsberättelse som engagerar.
Den svenska omställningen kan fortfarande bli en förebild för världen. Men vi når dit först när kommunikationen ses som en central del av lösningen, inte ett sista steg. Sverige behöver en berättelse som bär, och jag är här för att hjälpa skapa den.